Sällskapet
Ragnar Thoursies Vänner


Arkivalier

Ragnar Thoursies litterära manus och material tillsammans med hans arbetsmarknadspolitiska utredningar donerades våren 2008 till universitetsbiblioteket i Växjö. Han var mycket angelägen om att den litterära och den arbetsmarknadspolitiska produktionen skulle hållas samman. Han framhöll gärna att just föreningen av ämbetsman och författare var det som utmärkte hans person och hans gärning.

Följande PM skrev Ragnar Thoursie om sig själv i samband med överlämnandet av arkivalierna till Växjö.

Lyrikern Ragnar Thoursie (RT) blev den siste 40-talisten i litteraturen. Sin plats i den moderna svenska litteraturhistorien har han vid sidan av de äldre Erik Lindegren och Karl Vennberg och den jämnårige Werner Aspenström. Till skillnad från dem ägnade han sig inte yrkesmässigt åt litteraturen.

Hela sitt yrkesliv tillbringade han i statens tjänst, först tio år vid dåvarande Riksförsäkringsanstalten, RFA, och de följande trettio åren inom Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS.

Detta förhållande kom att starkt begränsa hans tidiga litterära verksamhet till omfång, om än kanske inte i betydelse.

"Knappast någon annan svensk 1900-talslyriker har med så liten produktion kommit att få så stor litteraturhistorisk betydelse." Så formulerade sig Sverker Göransson om RT i standardverket Den Svenska Litteraturen (1997).

Under början av 1940-talet hade RT tjänstgjort som amanuens på Psykologiska Institutionen vid dåvarande Stockholms Högskola och avlagt fil.kand.-examen. Därefter fick han ett par års förlagsarbete (Ljus, Tidens förlag). Som medförfattare till den tyske journalisten Egon Kötting gav han ut boken Kulissbygget om den första efterkrigstiden i Tyskland, och vidare som redaktör för debattboken Moderna Drakar, om bl a sensationsjournalistiken i kvällstidningarna. Han var också anställd som redaktör för det snabbt nerlagda experimentet med tidskriften Tidsbilden.

Under senare delen av de många åren på AMS (1955-1985) arbetade han där som byråchef och ledare för långsiktiga utvecklingsarbeten. De inriktade sig bl a på förstärkning av platsförmedlingen med ADB-resurser (job service). Arbetet skedde i nära samverkan med företrädare för arbetsmarknadens parter LO, TCO, SACO, SIF och SAF, som då ingick i AMS styrelse. Utredningarna kombinerades ofta med försöksverksamhet inom arbetsförmedlingen i olika delar av landet, som redovisades till regeringen i årliga rapporter. Tillsammans med övriga utredningsprojekt publicerades ett 25-tal läges- och utvecklingsrapporter.

Som lyriker debuterade RT 1942 i den litterära kalendern Horisont. I dess redaktion ingick Artur Lundkvist som RT vänt sig till med manus till en diktsamling med titeln Sånger ur Noas natt, präglad av krigsårens katastrofstämning. Hälften av samlingen trycktes i Horisont. RTs första hela samling dikter, Emaljögat, utgav Bonniers 1945. Det blev en av decenniets centrala diktsamlingar. Därefter följde Nya sidor och dagsljus (1951).

Under de många åren på AMS ägnade sig RT enbart åt projektarbetet där. Han avslutade med en skrift om Arbetsförmedlingens historia. Först efter sin pensionering 1985 återvände han till eget litterärt arbete. Det skedde med diktsamlingen Kråkorna skrattar (1989) om livet ur en gammal mans vinkel.

Ett större projekt inriktades på ett självbiografiskt arbete. Det omfattar de två volymerna om barndomsåren med föräldrarna i centrum. Ditt ord är ljus (2001) och Igelkottsfrid (2007). Därtill kom den omfattande krönikan, Elefantsjukan (2003) om arbetsmarknadspolitikens utveckling under den första hälften av 1900-talet.