Sällskapet
Ragnar Thoursies Vänner


Ragnar Thoursie som byråkrat - eller Poeten som fastnade i Tabellverket.

Lena Cavallius, kollega från AMS
Augusti 2012

'Elefantsjukan' (2003) är den av Ragnar Thoursies böcker som han själv satte högst. Den har undertiteln 'Berättelser från byråkratin' och är delvis självbiografisk.

RTs egen bana inom byråkratin började 1945. Kort efter den smått sensationella debuten med den modernistiska diktsamlingen 'Emaljögat' detta år tog han anställning som handläggare av arbetsskadeärenden på RFA - Riksförsäkringsanstalten. Han såg anställningen som en födkrok. Inte minst var det en glädje för hans gamla föräldrar i Katrineholm, att han nu var statstjänsteman med trygg inkomst.

Tio år blev RT kvar på RFA, men han var tjänstledig ett par år för arbete som redaktör på Ljus och Tidens förlag. Vidare reste han tillsammans med Egon Kötting i det krigshärjade Tyskland och gav tillsammans med honom ut reportageboken 'Kulissbygget' (1948). Han var redaktör för 'Moderna Drakar, en debatt om dagspressens problem' (1949). En kort tid var han redaktör för den allt för snabbt nedlagda tidskriften 'Tidsbilden'. Han skrev en del litteratur- och filmkritik i dagspressen.

Framförallt gav han 1952 ut sin andra diktsamling 'Nya sidor och dagsljus'. Här återfinns Sundbybergsprologen men också den stora sviten Skärsliparens dager över tingen och andra klart samhällstillvända dikter.

Det var slumpen i form av personalinskränkningar inom RFA som gjorde att RT hamnade på AMS 1955. Där blev han kvar till sin pensionering 1985. (Dock utlånad till Utbildningsdepartementet 1968-1971).

Arbetsmarknadsverket var när RT anställdes fortfarande ett ungt och expanderande ämbetsverk. Det hade tilldelats en nyckelroll i Sveriges ekonomiska utveckling under efterkrigstiden. Med sin kreativitet och sin lysande språkliga förmåga var RT en ovanlig byråkrat, men inom AMS kunde hans begåvning och hans stora arbetskapacitet tas tillvara. Med tiden fick han som byråchef huvudansvaret för verkets långsiktiga utvecklingsarbete.

Sitt "genombrott" på bred front inom verket hade RT fått 1967 med 'Förändring och Trygghet, arbetsmarknadsmarknadspolitik i tillämpning'. Han ansågs vara den drivande kraften bakom denna handbok. Förutom att ge riktlinjer för den praktiska verksamheten på landets arbetsförmedlingar skulle den också levandegöra för all personal "de arbetsmarknadspolitiska sammanhangen och intentionerna". 'Förändring och Trygghet' innebar ett helt nytt grepp i verkets utvecklingsarbete och personalutbildning.

RT arbetade med starkt engagemang under de många åren på AMS. Arbetet skedde i nära samverkan med företrädare för arbetsmarknadens parter LO, TCO, SACO, SIF och SAF, som då ingick i AMSs styrelse. De utredningar som han ledde kombinerades ofta med försöksverksamhet på arbetsförmedlingar i olika delar av landet. Mest omfattande av alla utredningar/försöksverksamheter som han genomförde var "Arbetsförmedling med ADB-resurser". Den sträckte sig över åren 1974-1983 och redovisades till regeringen i årliga rapporter.

RTs produktion av arbetsmarknadspolitiska rapporter av olika slag kom att uppgå till många tusen sidor. Något utrymme för skönlitterär verksamhet fanns inte under AMS-tiden, men redan 1986 - året efter pensioneringen - är han försiktigt på väg tillbaka som författare med 'Lyriska läroår'. Efter denna självbiografiska skiss följer både diktsamlingar och prosaböcker tills han avslutar sitt författarskap 2009 med 'Sånger från äldreomsorgen'.

I 'Elefantsjukan' (2003) skildrar han både satiriskt och kärleksfullt den svenska arbetsmarknadspolitiken från dess trevande framväxt till dess kolossala expansion under det han kallar övermodets år. Hans alter ego är "Poeten som fastnade i Tabellverket".